alltidUnited

Norrland för sista gången

Dags för Norrland igen. För sista gången den här säsongen begav vi oss ut på tur bortanför Uppsala och äntrade det karga landskap som av alla utom Gabbe räknas som Norrland.






Bussen rullade iväg hyfsat i tid (Vedad försenad pga av civilsnut som hotade med rättegång men som det rutinerade proffs han är nekade han vant till anklagelserna som innefattade bland annat fortkörning, människohandel och snatteri) från Vallen med 18 spelsugna Unitedspelare. Till allas glädje hade Stoneface två träningar efter hans extra långa semester kvalificerat honom till matchtruppen och han underhöll glatt hela laget med sitt härliga humör och roliga vitsar.

- Folke, jag tror du gör mål idag.
- Aaa, det känns så, hihi!

/Christian Antonio & Mattias Folkesson vid lunchen


Jätteidioter i bussen

Under en säsong blir det ett flertal mil i bussar till diverse bortamatcher. Under dessa resor kommer man nära varandra, vare sig man vill eller inte. Vad gör egentligen 20 jätteidioter i en buss?

- Bleka Säll var sugen på att köra igång med en sprutdrog som skulle få huden som Gud glömde att bli åtminstone det minsta brun.

- Axel var sur över att behöva åka bort en fin dag som denna då han på hemmaplan hade chansen att tjäna 8 000 kr för att vattna familjens rabatter.

- Stoneface började gråta då han tänkte på chansen han missade på Goodison Park mot Everton. Nu satt han istället som mittbacksreserv i en trött buss.

- Eyüp mökade så att busschauffören var ute och svajade i vägrenen och nästan körde över bärplockarna som flankerade motorvägspåfarten vid Ångersjöns camping.

- Snake hade alltid rätt.

- Demba pratade i mobilen konstant i över 3 timmar. Sedan förklarade han att han älskar Norrland för att han har en flickvän från Sundsvall (+ 4 äkta fruar i Gambia).

- Badji hånade Afrim med ett taktfast "Hallonbergen KAN inte vinna!!!", efter en enligt uppgift väldigt tung prestigeförlust ute i betongen under lördagen.

- Vedad satte upp riktlinjerna för ett par tunga vapentransporter som skulle anlända till Sverige under den kommande veckan.

- Sommarglade Folke blev besviken då ingen hade med sig en kortlek. Sedan vände han kepsen bakochfram och var glad ändå.

- Burköl (Som enligt egen utsago hellre vill kallas för Starköl!) drog ett par anekdoter om "Bulten" Olsson och "Stickan" Svensson, som tydligen var Helenelund bandys stjärnor på 60-talet.

- Limpan erkände sin stora rädsla över att ryka först av alla i Mästarnas mästare.

Det small - redan på uppvärmningen

Den legendariske NHL-fightern Tie Domi startade en gång ett jätteslagsmål genom att skjuta en puck på motståndarmålvakten under uppvärmningen. Då small det direkt. Det small även under vår uppvärmning uppe i Hudik, men på ett helt annat sätt.

Simon Afrim, Mr Flick-flack som själv anser sig aspirera på titeln "Världens mest tekniske försvarsspelare", fick smaka på Kestendzics dobbar. Vanligtvis när man får smaka dobb ligger man och vrider sig i gräset med fula märken där dobbarna träffat. Vedad använde sina dobbar på ett betydligt mer sofistikerat sätt (Jag menar inte att han skruvat loss en av sina egna dobbar för att sedan lönnmörda Simon när han stretchade, vilket han för övrigt också skulle vara fullt kapabel till). Nej, under spelet på uppvärmningen bjöd Vedad Simon på den typen av förnedring som är allra, allra värst för en fotbollsspelare.

Afrim är på väg in i press på Vedad, i full fart. Vår stabile centertank, vars egentliga funktion i laget mest består i att ha en statisk roll och vinna lite nickdueller, smeker då bollen med sulan rakt emellan Afrims vidöppna ben. Afrim fortsätter pressen i ett par meter till, innan han inser vad han just åkt på. Hans marknadsvärde på gatan sägs redan ha sjunkit till bottennivå, och Vedad sägs redan samlat ett gäng wannabe-brats från Vallentuna, redo att möta Afrims förortskrigare i en streetmatch. "Va ska dom göra när deras bästa spelare blir hånad av en busschaufför", var Vedads blygsamma kommentar i bussen hem.

Folkesson nickar - i'mål!

Ovanstående rubrik syftar på Arne Hegerfors spruckna vrål vid Martin Dahlins första nicmål mot Ryssland i VM '94 (Ni som såg krönikan som barnprogram när ni var små vet vad jag pratar om). Vårt 1-0-mål idag hade definitivt platsat bland Dahlins fullträffar 94.

Det är Wilow som driver upp anfallet med ett bra avancemang och fin passning ut till Christian på högerkanten. Christian millimeterskjuter sedan ett inlägg rätt i pannan på en anstörtande Folkesson, som tajmat sin löpning perfekt. Bollen hur snyggt som helst upp i bortre krysset. Sollentuna Uniteds snyggaste mål hittills den här säsongen?

MålFarliga Folke!

Fram till målet har vi spelat riktigt bra fotboll. Afrim nickar i stolpens utsida och Folkesson är strax efter sitt mål framme med en ny nick, denna gången på inlägg från Wilow. Antonio har lekstuga till höger på mittfältet och det känns överlag bra.

Som så ofta orkar vi inte hålla spelet lika bra under hela halvleken och Hudik äter sig in i matchen och skapar några bra farligheter, men 1-0 står sig till paus.


1-1 - ändå rätt okej, eller?

I andra halvlek är det Hudik som börjar bäst. Deras väldigt raka och långa (Förlåt mig, Hudiksvalls hemsida, men jag kan verkligen inte se att ni "gång på gång rullade upp Sollentunas backlinje") ger resultat och de lyckas pressa ner ett lite osynkat United i planen. Efter ett av många långa inkast kommer också kvitteringen då en forward vänder på en femöring och får iväg ett skott som tar i stolpen. På returen är en ful gul spelare först och sätter 1-1 i taket.

Resten av matchen håller ingen vidare kvalité. Vi har mest bollinnehav, men kommer bara till några halvchanser. Hudik skapar någon farligare chans, men inte heller de kommer till speciellt mycket. 1-1 får väl ses som ett ganska rättvist resultat till slut, även om det alltid är surt att tappa en ledning.

Poängen vi tar är trots allt den första poängen Sollentuna United någonsin tagit mot mardrömsmotståndaren Hudiksvall, som tagit tre raka segrar inför matchen idag. Vi möter seriens hittills starkaste hemmalag och får en poäng, vilket ändå får ses som helt okej. Vi fortsätter att följa Hudik åt poängmässigt i serien, och efter det väldigt intressanta toppmötet Rotebro-Frej på onsdag kan vi ha fyra lag inom två poäng i serien. Det borgar för en spännande höst!

Övriga notiser:

- Stor humor när en förbannad Vedad blir utbytt. Snälle Brille reser sig från sin plats på bänken för att ge Vedad en vattenflaska från lådan. Vedad märker inte ens att Brille rest sig utan sätter sig bara på den platsen som Brille lämnat så Brille får stå resten av matchen.

- Christian Antonio överlägset bästa Unitedspelare idag. Gjorde han något fel första halvlek?

- Tompa T-Röd gjorde Sthlm-Hudik på 2h.

- "Konditionsstarke" Matte Folkesson fick kramp. Igen.

- Jag känner besvikelse och upprördhet över vissa Rotebrospelare och i synnerhet Rotanbloggens användande av ordet "Härligt!", som de helt plötsligt verkar tro är deras grej. Copyright på uttrycket tillhör Anders Limpar och ingen annan. Bara för att undertecknad var schysst nog att hänga några dagar med fienden och då i god tro introducerade uttrycket för dem betyder inte att det kan användas hur som helst på Rotanbloggen. Att man dessutom försöker kommersialisera uttrycket genom att ta bort det stumma g:t och stava det "Härlit!", visar bara på hur lågt man sjunkit. Det finns ingenting som är härligt med Rotebro, kom ihåg det! Unge Kopierande, hitta dina egna uttryck istället för att försöka rida på framgångsvågen från de ord mycket visare män än du själv har yttrat.

Härligt United!