Midget United avslutade med vinst


Sollentuna United - Gamla Upsala SK 3-0

1-0 38' Axel (Eyüp)
2-0 69' Axel (Eyüp)
3-0 73 David (Badji)

Publik: 152




Nytt spelsystem


Inför vårens sista match hade tränarna valt att ändra lite i vårt spelsystem. För att underlätta för forwards och få våra offensiva spelare närmare varandra frångick vi det 4-3-3 som vi praktiserat hittills under säsongen och spelade nu istället 4-1-3-2. Ett än mer offensivt system som uppmuntrar kombinationsspel centralt i banan snarare än 1 mot 1 på kanterna, vilket 4-3-3 skapar bra möjligheter för. I bortamatchen mot GUSK låg vi väldigt långt ifrån varandra och förhoppningen nu var att vi skulle kunna skapa bättre understöd överallt på plan.

Startuppställningen till denna sista match där vi saknade Lilla DN, Antonio och Vedad på grund av skador, sjukdomar och resor blev följande

1. Säll

2. Filip - 3. Axel - 25. Afrim - 18. Gabbe

8. Jens

12. Hailab - 5. Folkesson - 27. Eyüp

10. Badji - 21. Tomas


Bänken: 30. Brille, 23. Wilow, 15. Stoneface, 7. Saffe, 9. Snake, 19. Dejan, 22. Jeppe

Tuff start

GUSK startar matchen klart bäst, där de tar vid var den senaste matchen slutade och sågar sig framgångsrikt fram genom mitten med nr.7 som främsta kreatör. Vi hittar inte riktigt våra positioner utan de får spela igenom oss alldeles för lätt. Några solklara målchanser tillåter vi dock inte, hela backlinjen agerar med pondus.

Efter att, enligt matchplanen, satt mycket långt bakom backlinjen i början av matchen börjar vi sedan att etablera ett anfallsspel på GUSK:s planhalva och andra delen av första halvlek är vår till hundra procent. Eyüp hittar fina ytor på offensiv planhalva och ligger bakom den första målchansen, där keepern gör en benparad på Badjis friläge från vänster. Både Badji och framförallt Tomas oroar hela tiden GUSK:s backlinje, Tomas får in ett par riktigt fina smällar på flera backar.

Vi suger verkligen på hörnor!

Sedan undertecknads nickmål i premiären mot Enköping har det i sanningens namn inte hänt mycket på offensiva hörnor för vår del denna säsongen. Rotebro kan visserligen tacka sin lyckliga stjärna att inte Axel gjorde hattrick på hörna i Clásicot, men annars har det varit iskallt. Till denna match släppte vi lite på taktiken och lät våra storkar komma farande fritt mot motståndare. Lyckat vart det. Jag förstår det. Hur kul kan det vara att försvara när Axel, Afrim och kanske senare också Vedad kommer farande mot en i 180? Seriens 3 bästa huvudspelare? Inte omöjligt.

Igår small det i alla fall. Eyüp fick inte riktigt höjd på sin första hörna, men den andra satt perfekt. Axel gjorde processen kort med motståndarna i luften och satte säkert bollen i högra burgaveln. Hans första mål för Sollentuna United! (Hoppas inte han gör allt för många, hans tröja är det svettigaste United har att erbjuda och inget man kramar om man inte måste...).

Eyüp hade bra "servar" för att prata Tony Gustavsson-språk

Innan halvleken hinner också Matte "hobbyturken" Folkesson avlossa det hårdaste skott han skjutit i hela sitt liv, men målisen lyckas tippa den över ribban.

Historien går igen


Till andra halvek pratade vi om att fortsatt inleda med att konsekvent söka ytan bakom motståndarnas backlinje. På mitten bestämde vi att Folkesson kunde ta det lite lugnare och hålla sig centralt istället för att springa som den bindgalna greyhound (Simon Bank-uttryck som jag vill minnas användes om en övertaggad Micke Thorsten vid en av hans första matcher i AIK) han gjort i första. GUSK startar även denna halvlek bäst, men är inte i närheten av att göra något mål.

Vi tar över igen, och börjar på allvar hitta ett kombinationsspel. Hailab avslutar en fin prestation med att skjuta precis utanför och Tompa Blå sänkte backar och Luggar på löpande band. I den 69e minuten punkterar vi matchen. Det är en riktig repris. Nej, förresten! Axel hade ju fått punktmarkering på sig nu. Luggen hade fått nog efte det första målet och uttryckte i Stallone-anda att "det är dags att någon plockar den jäveln". Sagt och gjort. I fortsättningen hängde luggen efter Axel vid hörnor. Men vad gjorde det. Han var ungefär ett lika stort problem för Axel som en tappad tusenlapp för Vaskarn. Nada. Eyüp servade upp en ny hörna och Axel tryckte sig identiskt fram och satte bollen i samma burgavel fast i motsatta målet. 2-0 och matchen i hamn.

Axel vs Luggen


Välkommen till Badjis och Hailabs lekskola

Bara minuter hade gått efter Axels 2-0 då en allvarlig kandidat till årets mål så här långt ägde rum. Arkitekterna bakom målet är Badji och Hailab. På offensiv planhalva startar de upp en egen uppvisning som också involverar två, tre trötta GUSK-försvarare. Badji lobbar bollen över en back till Hailab. Hailab lobbar tillbaks. Badji lobbar över en annan back, Hailab lägger tillbaks. Badji väljer då att avsluta katt-och-råtta-leken och vänder istället upp och serverar nyinkomne Snake i djupled. David fortsätter då, med enbart skicklighet och inget som ens är i närheten av tur, med att tunnla samma stackare till försvarare (Luggen?) två gånger innan han i friläge smäller in bollen med vänstern. Mycket fint av Snake som även i övrigt gjorde ett bra inhopp efter en lite tyngre period.

Snake på språng igen

Midget United

Mot slutet av matchen byttes också våra supertalanger in. Wilow (vet inte om han kan kallas talang när han redan är 19 år och har en lever som en 56-årig skotte?) ersatte Hailab och tog hand om högermittfälten. Wilow stod för ett sjukt frejdigt inhopp vilket innefattade offensiva dribblingsraider, en regelrätt stekning och fruktansvärda pingislungor.

Även den på nåder tillbakatagne Stoneface fick göra sina första minuter efter debuten (Som gav honom stående ovationer). Han inledde med en indian, men gjorde sedan inte ett misstag. Han visade att han var den klart mest talangfulle spelaren på banan och rörde inte en min när trötta GUSK:are försökte psyka honom.

Man skulle i slutet av matchen kunnat dela in vårt lag i två delar. Medan de bakre regionerna innefattade normallånga spelare som Filip, Afrim, Axel (nåja...), Gabbe och mig själv hade vi offensivt ett lag som måste varit det kortaste som någonsin existerat på elitnivå.

Stoneface, 157 cm
Wilow, 155 cm
Snake, 166 cm
Badji, 169 cm
Eyüp, 112 cm


Vem ska man sikta på med utsparkarna?


Nr 15 i Midget United - Stoneface


Ge mig några timmar så kommer VM-tipset med tillhörande analys upp!


#8





Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0