alltidUnited

Andra matchen på kort tid. Återigen skulle vi ta oss ut till Bosön för drabbning. Bosön, som vi har lärt känna den, brukar ju innebära inga underställ, bollar som inte kan rulla snabbt och Folkessons urusla kondition, men idag var det annorlunda. Vi skulle testa på Bosöns utomhusplan, där bollarna förhoppningsvis skulle kunna rulla snabbare.

Dagens motståndare var Akropolis, stabilt topplag i den södra Stockholmstvåan. Ett lag som gjort bra ifrån sig under våren och bland annat slagit kurdiska landslaget från Borlänge. Bäddat för en tuff match, vi kände dock vind i seglen efter segern i helgen mot Farsta.

"Slut med de sociala uttagningarna", hade Paul konstaterat dagen innan på träningen och sa att nu kommer det att bli riktiga uttagningar till matcherna. Kommer nog att bli riktigt bra drag på träningarna framöver...



Startelvan mot Akropolis

Säll

Filip - Lundh - Axel - Gabbe

Folkesson - Christian

Demba - Jens - David

Badji

På bänken: Brille, Afrim, Wilow, Freby, Eyüp, Jeppe och Tomas


Matchen börjar med klart övertag från oss. Vår aggressivitet över hela planen ger resultat och vi vinner många andrabollar och kan gå till motangrepp. Längst bak har backarna full kontroll på deras forwards, som bara kommer till något enstaka halvläge i första halvlek.

Efter ett par bra chanser gör vi 1-0 på hörna. Axel utnyttjar sin hyfsade kroppshydda och skarvar vidare en hörna vid första stolpen. Nicken ser ut att vara på väg direkt in i mål, men får extra hjälp av en Akropolisspelare, så vi får sätta det på hans nota.

Bara en liten stund senare ringer det igen. Christian bjuder på ett par fina dragningar i mitten, blir upphakad, och bollen rullar fram till en halvt felvänd Mattias Folkesson, 5 meter utanför straffområdet. Matte bjuder då på lite fotbollsgodis då han i en rörelse vänder upp kroppen och skickar iväg en fint placerad projektil i det högra hörnet. Målvakten sträcker ut men är chanslös, 2-0! Fint mål av Folke (Även om Christians efterhandskonstruktion av målet var "att han praktiskt taget sköt Golden Child på foten"). I anfallet efter är det nära 3-0 då Demba ruschar ifrån hela försvaret och skickar in den till David, som snubblar till i skottögonblicket.

Andra halvlek börjar direkt med en jättechans för oss då Gordon gör ett snyggt avancemang från mittbackplatsen, gör, enligt egen utsago, "en Toulalan", dvs. håller i en extra sekund för att släppa den senare på djupet. Demba tar löpningen perfekt och hans inlägg hittar en helt fri Snake på bortre stolpen. David hade dock inte målgörarskorna på sig ikväll utan skjuter utanför. (Christian skyllde de flesta missade chanser på att allt för många spelade i Umbro, som kan likställas med att ha kuddar på fötterna).

Istället blev det jag som kopplade ett järngrepp om andraplatsen i den interna skytteligan. Frispark. Pet på Limpan-manér. Stolpe in. 3-0. Inga konstigheter, för att citera Paul alternativt Färjan-Håkan, so är de två mediepersonligheter i Sverige som tävlar om att använda det uttrycket åtta gånger per mening.

Efter målet får vi vår djupaste dipp i matchen. Vi blir alldeles för långa i laget och Akropolis bollskickliga spelare utnyttjar det och lyckas ofta byta kant och komma till inlägg mot jätten Mike Allyn (Dock hade vi en större jätte vid namn Axel Sjöberg). De kvitterar också efter att vi tappat boll på offensiv planhalva och en snabb omställning och ett högklassigt avslut senare var det reducerat.

Akropolis gör också ett mål som ganska klart blir bortdömt för offside. Annars kommer de inte till speciellt mycket klara målchanser, vi reder ut det mesta. Istället har jag 4-1 inne efter en inläggsfrispark, men domarn hittar en ruff på Akropolis klart tveksamme keeper. Synd, jag hade gärna gjort två mål.

Istället punktar vi matchen. Det börjar med ett hårt, långt uppspel efter marken från antingen Filip eller David till mig. Jag skarvar på en touch till den inbytte Belgian Blue som gör vad han brukar. En brutal överkörning av Akropolis stackars kapten i närkampen ger Tomas friläge från nästan halva plan. Han gör det så bra också. Grundlurar målvakten åt fel håll med en dribbling. Men när han ska sätta bollen har en back hunnit tillbaka. Hörna!

På den efterföljande hörnan dyker Gabbe upp på bortre stolpen och trycker in bollen med ryggen (?). 4-1 och matchen definitivt avgjord. Noterbart är att i och med Gabbes mål hade samtliga spelare med hårband i Sollentuna United gjort varsitt. Kanske något att fundera på ni kortklippta stackare? Storhet sitter i håret, eller hur Ronnie?

Skönt med ytterligare en seger, mot riktigt bra motstånd. Vi vinner rättvist. Skapar mycket mer chanser än Akropolis gör, trots att de framförallt en period i andra dominerar matchen. Försvarsspelet börjar se bra ut och tävlingsmentaliteten är installerad i de flesta skallar.

Matchens cobra idag: Winning Game-specialisten Christian Antonio som allt som oftast låg bra i försvarsspelet, var säker och konstruktiv med bollen och svepte runt riktigt fina crossbollar. Behöver dock hitta målformen. "Shit, vad är detsom händer? Alla gör mål utom jag, jag kan inte göra mål längre". Uppgiven Antonio på vägen hem.

Positiva insatser att nämna även av Filip, Gabbe och Folkesson.


Floppen med stort F i omklädningsrummet får vi nog ta upp här en annan dag. Säger som Jeff Brun - jag orkar inte. Har aldrig mottagit en värre mental käftsmäll i fotbollssammanhang.

Styrka och löpning imorn - great success