alltidUnited

En av de stora legenderna har tyvärr gjort sitt i klubben.

Sportfältet vintern 2007-2008. Tureberg är på väg att bli Sollentuna United och träningsspelar mot något random motstånd (Konyaspor?). Bland de spelare som är och visar upp sig finns både senare profiler som Herish, profiler som aldrig blev något (Manzizila brothers) samt profiler som inte riktigt fick en ärlig chans (Den då fortfarande aktive Torbjörn fick provspela i motståndarnas mål då de saknade målvakt). I Sollentuna Uniteds anfall utmärker sig en groggpinne med Balkanursprung med sitt säkra targetspel, oöverträffade styrka i luften samt ett lobbmål (Om jag inte missminner mig. Jag gör sällan det.). Artig som jag är hälsar jag på storken när jag kliver på planen i paus. Han hette Vedad.



Innan Vedad började spela med oss var han inte mycket mer än en smådivig, halvtidsrökande bosnier som brände en straff vid ställningen 0-3 vid vår seger över Täby IS under vårmötet i division 3. Nu visade han direkt i första träningsmatchen att han skulle komma att bli en enorm förstärkning.

Sedan försvann han. Var är Vedad? Ingen visste. Vintermånad efter vintermånad gick och Kestendzic lyste med sin frånvaro. Dök upp utanför omklädningsrummen vid Skytteholm i sin skinnjacka (januari eller juli - spelar ingen roll), bytte några ord med Atilla, och försvann i mörkret i ett moln av cigarettaska. Ytterligare någon månad förflöt. Ingen Vedad.

Skinnjacka på

Kom in i laget på allvar först under träningslägret nere i Malmö, där han snabbt fann sig tillrätta med sin rumskamrat Niklas Karlsson (Med vem han även ingått partnerskap. Folkesson och Antonio har blivit vigda i samma mysiga lilla kapell.). Led stora samvetskval och genomled en riktig identitetskris under lägret:

Svenne eller chilibabb?
Pitchko eller jävlar?
Komma i tid till träningen eller försova sig och lira FIFA?

Slutade ändå som förvånansvärt svensk, men valde ändå att behålla sitt bosniska efternamn då han trodde att ett namnbyte till Vedad Karlsson skulle leda till många gliringar från de många utländska busschaufförskollegorna. Bidrog med det bästa från två världar, då han  kunde Uggle-fika med Folke på förmiddagen och råna en schysst värdetransport med Eyüp på kvällen.

Säsong nummer ett i United slutade med nio strutar och en förstaplats i den interna skytteligan. Detta trots att han startat i långtifrån alla matcher på grund av diverse utlandsresor, rökhostor och SL-strejker. Sänkte Frej i 93:e minuten i sin debut och var allt som oftast en av de spelare som kvitterade ut högst betyg i United.

Fick efter säsongen för sig att United inte satsade tillräckligt (Vilket var sant, vi sög 2009) och lockades över av pengarna och de slappa närvaroreglerna hos laget med världens fulaset tröjor, Vallentuna. Fortsatte där på den inslagna vägen med nickmål, Balkansemester och pingislungor och var med sina 8-9 mål starkt bidragande till att ett ännu sämre Vallentuna inte åkte ur redan då.

Tog efter säsongen tillfället i akt att ta ytterligare några månader ledigt. Gjorde sig omöjlig hos Vallentuna och trixade sig till slut hem till Sollentuna United, där han direkt hamnade 3-4 månader efter resten av laget träningsmässigt. Stred på tappert, säsongsdebuterade i startelvan på Goodison Park, och tog sig 5-6 matcher in i serien in i startelvan där han inledde med mål i tre raka matcher. Tog för första gången i sitt liv en kort semester och var på plats första träningen för första gången i sitt liv.

Målkung

Var väl i ärlighetens namn lita svalare på hösten, där han tog klivet in i spelarkategorin "De som bara gör mål på straff". Försvann i månadsskiftet september/oktober iväg igen och dök inte upp förrän några gyllene minuter på avslutningen. Sen försvann han igen.

Efter några månaders odefinierad Vedad-frånvaro gick han igenom en tragedi i början av 2011, då en nära släkting avled. Sollentuna Uniteds kondoleanser till både Vedad och familjen. Tyvärr ledde detta till ännu mer frånvaro, vilket givetvis inte tränarna slog klackarna i taket för. Vedad dök ändå upp och ville träna, men när han sedan skulle iväg på domarkonferens blev måttet rågat. Beslutet att det inte är hållbart att träna mindre än vad alla andra gör är inget att säga om, vilket både tränare, spelareo och Vedad själv är överens om. Som alltid kan man ha synpuknter på hur saker sköts, och jag tycker vi alla kan vara överens om att Vedad har förtjänat en värdig sorti. Han är absolut ingen som ska behöva smyga ut med svansen mellan benen.

I slutändan blir det svårt att inte träna. Man hamnar efter på alla plan. Detta är vi alla medvetna om. Det avtryck som Vedad Kestendzic satt hos föreningen Sollentuna United är ändå djupare än det faktum att han inte varit på lika många löppass som Lilla DN. Därför vill jag här, som den legenden han är, ge honom en ordentlig avtackning.

För alltid en Unitedlegend - vi ses på Solvalla!



#8