alltidUnited

Den första träningsveckan har förflutit med tre pass. Paul kallade den första veckan för "en mjukstart då vi bara ska väcka kropparna efter uppehållet". Jo tack. Min kropp är väckt, dödad och däckad. Godmorgon säsongen 2011!

Vi startade i tisdags med att frysa i kylan utanför Edsbergsskolan, där vi enligt planerna skulle spela inomhusfotboll. Det snöade. Inge dök upp. Folkesson hade bättre balans än Cristiano Ronaldo i sitt nya power-balancearmband. Badji gick för sig själv och Gabbe körde höga knän i snön. Till slut dök Paul upp i en Audi och berättade att vi visst skulle träna på Vallen.

I Vallens minimala innehall blev det en hel del teknik (Där vi inledde passet med att tvångsintegrera Eyüp i en svennekvadrat) följt av olika spelformer tre mot tre. Tyvärr fick vi inte välja lag, vilket ledde till att undertecknad tvingades bära samma västfärg som Djursholms ende radhusbo, Filip Terland. Tredjepart i vår lag blev minibolivianen Gabbe Reynoso, som visade prov på rätt hyfsat innespel. Tur då att vi mötte en riktigt svag trio bestående av karatesparkande Simon Afrim, proppmätte Årets Spelare Christian Antonio och miniskägget Jeppe Limpar. Våra matcher bjöd på en tunnel (Åberg på Limpar), ett fegt långskott i mål (FT. Annars Snakes paradgren) och en indian (Åberg serverade Antonio till öppet). Passet avslutades sedan med några varianter på planken. Lilla DN var supertränad och oberörd. Omar var inte oberörd. Inte Afrim heller. FT klagade på att bukfettet släpade i marken.

Efter de angenäma 90 minuterna begav vi oss kvällen efter till Simhallen för styrke- och löpträning. Vi var uppdelade i två grupper (Ungefär 20 i första, 4 i andra), Jag var i andra gruppen, vilket gör att jag tyvärr inte kan rapportera utförligt om Eyüps tvättbräda vid situpsen och Belgien Jätteröds prickfria löpsteg. Jag ingick istället i den fyra man starka elitgruppen bestående av fysbesserwissern Snake Enberg, likaså prickfria fysfenomenet Anton Lindberg samt Lill-Minttu med Baywatchkroppen. Hårda bud alltså om man ville hänga med.

Precis som förra säsongen basunerade Paul ut att det viktiga var att "Skaapa opalans för att få palans" (Jag kan skriva allt i Paul-uttal för att han inte läser bloggen. Nog), vilket innebar ett virrvar av balansbrädor, plattor och bollar som komplement till vikterna. Jag kände väl direkt att jag inte kunde stoltsera med de starkaste baksida lår den här världen har skådat och började få krampkänning snabbare än Wilow fick ligga efter han blev singel. Krigade dock vidare, med Snake otåligt i hasorna (Han han göra tre övningar medan vi andra gjorde en. Och han gjorde allt helt perfekt.). Lite peakar och teasers senare låg vi utpumpade döda på golvet. Då skulle vi ut och springa. 50 feta intervaller. Sen var det slut.

Jaha. Kroppen mådde säkert bra under torsdag-fredag. Det var nätt och jämnt att man lyckades ta sig till simhallens konferensrum för uppstartsmöte på lördageftermiddagen. Där möttes vi av en PowerPoint-fest signerad Lindholm med tillhörande favoritskap, benskyddskrav och Afrim som ny lagkapten ("Det var rätt, ingen förra året klarade av djungeln", sa Omar.). När Paul gjort klart att truppen ska bantas till att bli mindre och jämnare begav vi oss ner till a-hallens golv för ett pass i allas favorit pilates.

22 stationer senare (jobbiga jäkla peak!) skulle vi äntligen få spela lite fotboll. Lagen delades upp i jätteidioter/icke jätteidioter. Tyvärr för oss i icke jätteidiotlaget tog mongoliderna ledningen med 1-0 genom Folkesson som vinklade in bollen bredvid Marko. I andra målet storspelade Poja, framför en enormt målsumpande Belgien Blå, som nog borde representerat idioterna. Kvitteringen kom dock, genom Omar i öppen bur. Dessförinnan hade Limpan hunnit tunnla Tomas så det stod härliga till.

Vi hamnade i nytt underläge då Antonio tog fram lite konserverad höstform och smekte in 2-1 vid bortre stolpen, men sedan var det stopp. Wella agerade murbräcka framför egen bur i en sorts Tomas Holmström-reverse och det som smet förbi honom knep Marko. Framåt kom kvitteringen genom Badji (tror jag) och efter en infernalisk press sköt Åberg med Henrik Sedin-spelsinnet bollen på Wellas fot som förpassade den upp i taket och 50 friska armar för jätteidioterna!

Ikväll fortsätter säsongen. Denna vecka ska vi "trampa gasen i botten". Vet inte ens om jag vill veta vad det betyder. Fotbollspass på Bosön till att börja med i Limpars regi, bådar gott. Känns riktigt suget i truppen och det är skönt att vi är igång.

#8