alltidUnited

En bra sportblogg ska ge både ris och ros. Efter att ha delat ut mycket ros efter matchen mot Strömsberg ska det nu ges flertalet rejäla skopor ris. Många spelare i Sollentuna United gör bra saker - men så finns det också de som gör mindre bra saker. Riktigt dåliga saker. AlltidUnited ger er, de 10 sämsta prestationerna i Sollentuna Uniteds historia!


10. Vedad Kestendzic gör inte mål på Köping

Köping-Sollentuna United hösten 2010 satte världsrekord i missade målchanser. Andra halvlek bjöd på, utan att överdriva, 15 soprena chanser för bortalaget United. Sump, på sump, på sump. Den värste målsumparen av alla hette Vedad Kestendzic. Ciggkungen från Bosnien hade satt skorna på fel fot, druckit tre liter bosnisk sprit och Youtubat Micke Dahlberg syntes det som. Han räddade äran genom att göra vårt kvitteringsmål på straff, bara för att efter det missa ytterligare två dunderlägen på övertid. Missad seger, tappad tätkänning i tabellen. Vi bugar, bockar och lider ont av passiv rökning. Härligt, Vedad!



9. Monir Azahaf gör drömdebut

Skiljebo-Sollentuna United. Höst 2008. Kanske en lite orättvis medlem av denna bottenlista, men här gick allting så fel det kunde.

Monir Azahaf kom till Sollentuna United inför säsongen från Spånga IS, för att ta upp kampen med 2007 års succékeeper, Danne ”Katten” Andersson. Det blev dock Katten som fick tränarnas förtroende och Monir fick snällt stå åt sidan.

Debuten skulle dröja en bit in på hösten, då Monir fick förtroendet i den svåra bortamatchen mot topplaget Skiljebo, som då slogs om seriesegern med Syrianska Kerburan.

Matchen hinner knappt börja innan allt händer på en gång. Skiljebo tar kontroll  över bollen, sätter in bollen bakom backlinjen. Monir reagerar instinktivt, men lite för sent. En snabb forward hinner peta bollen förbi honom och Monir klipper honom stenhårt, och visst blir det straff och utvisning. Efter mindre än en minut i debuten.

Efter det blir matchen en ensidig historia, där Skiljebo kör över oss med 4-0. När vi kommer in i omklädningsrummet möts vi av en bedrövad Monir som mest ser ut att vilja försvinna från jordens yta. Alla mumlar några uppmuntrande ord, Källberg spär på med ett ”Bra jobbat Monir!”.

För att sy ihop historien till den riktiga katastrofdagen besökte chilibabbgänget och Limpan Pizza Hut efter matchen. Limpan myntar såklart idén om att alla ska klunsa om notan. Blir 1500 nätta riksdaler. Behöver jag ens berätta vem som åkte på den?

8. Jens Åberg blir intervjuad efter träningsmatch mot Spårvägen

Min ursprungliga tanke med denna bottenlista var att enbart granska prestationer som hänt på planen under matchspel i tävlingssammanhang. Hur gärna jag än vill kan jag dock inte blunda för det totala stolpskott som ställer upp framför Micke Thorstenssons kamera för att svara på några frågor efter träningsmatchen mot Spårvägen på Bosön, försäsongen 2010.

Efter att ha frågat ut tremålsskytten Badji (VM i klyschor: ”Jag vill bara ha kul, göra bra ifrån mig blablabla...”) och det ”spännande” nyförvärvet Matte Folkesson (”Jag är en löpstark mittfältare med bra kondition, rör mig över stora ytor, gillar att springa och orkar väldigt länge...”) går turen till en jätteidiot som hoppade in på mitten sista 20 med tröja nummer åtta.

Jag har blivit kallad nörd, freak och sportfåne. Har sett så mycket sport på TV att jag knappt vill veta. Förmodligen sett tusentals TV-intervjuer. Därför, Jens Åberg, skulle jag gärna vilja ha ett svar av dig: Varför i h*lvete kollar du likt en annan pedofil rakt in i kameran hela intervjun!!!?

Alla med något form av förnuft tittar logiskt tillbaka i ögonen på personen som intervjuar. Låt gå att Micke Thorsten inte är Johanna Frändén, men snälla Jens du måste kunna prestera bättre än så här. Min blick är lika fäst i kamerans lins som Hannibal Lecters blick är fäst på Clarice Starling.

Vill jag äta upp kameran?
Är jag blyg och inte vågar möta Thorstens blick?
Är jag bara dum i huvudet?

Jag vet inte, men titta gärna själva (På egen risk)...





7. Demba Sanyang är spindeln i nätet mot Dalkurd

Sollentuna United-Dalkurd. Våren 2009. Det inför säsongen superhypade Dalkurd går fram som en ångvält i serien. Idel segrar. Nu ställdes man på Sollentunavallen mot ett dittills ganska svagt Sollentuna United, som inte alls hade lyckats ersätta de många tappade nyckelspelarna från 2008 års tredjeplats.

Mot Dalkurd gick det fort, väldigt fort. Laget spelade i en helt annan kvalité än något lag i serien. Mot det ställde coach Ove Bergström upp med vår gambianske Jon Obi Mikel, Demba Sanyang, i en sorts ”spindel i nätet”-roll. Om Dalkurd spelade fort spelade Demba långsamt, mycket långsamt.

De grönklädda kurderna hade total lekstuga på mitten, och de gånger Demba själv fick bollen blev han av med den innan han själv antagligen fattat att han ens fått den. Den spelmässiga utklassningen är den värsta jag varit med om, och att det bara slutade 0-4 får vi tacka vår målvakt, turen samt det faktum att Dalkurd inte brydde sig i andra halvlek. Dembas insats som mittfältsankare? Hella, skadad på läktaren, beskrev det nog allra bäst.

”Att se Demba spela fotboll går nog långsammare än att sitta och titta på färg som torkar!”


6. Nicklas Hellsten blir ikappsprungen, trots en halv planhalvas försprång

Sollentuna United-Västerås IK. Höst 2008. Nicklas ”Hella” Hellsten assisterar snyggt till Vedads 3-0-mål, men tar trots det en plats på listan över de sämsta prestationerna. Är det möjligt? Visst är det möjligt.

Chrille Eriksson från Väsby driver upp bollen från sin mittbacksposition. Avancerar snyggt och ganska ostört upp i på mittfältet. Till vänster i plan har vänsterbacken Hella hela tiden smygit med. Chrilles passning är helt perfekt och skär rakt igenom Västeråsförsvaret, till Hella som klivit in från vänster.

Hella är fri, oj så fri han är! Hela den jagande backlinjen är långt distanserad och Hella ska bara driva fram bollen och distinkt avsluta friläget. ”My time to shine!”, tänker Hella, som inte är van vid att stå i rampljuset. Han tar en touch, inga backar i sikte. Han tar en till, skymtar något i ögonvrån. Han tar en tredje touch. Shit, de är ikapp! Skamset och motvilligt tvingas Hella inse att han aldrig kommer att komma till ett eget avslut. Han trampar på bollen. Backarna forsar förbi. Han spelar i sidled till Vedad (Som med sönderrökta lungor även han joggat ikapp Hella), som med vänstern placerar in 3-0 och avgör matchen. På ytan är Hella glad för laget, men någonting inom Nicklas dog förmodligen den dagen, den stunden. Det skulle aldrig bli något Premier League, inte med det löpsteget.

5. Kabba Langley är överambitiös i sitt passningsspel borta mot Vallentuna

Vallentuna-Sollentuna United. Sensommar 2009. United kommer, med nya tränaren Paul Lindholm, stärkta av att vara obesegrade efter sommaruppehållet. Förstärkta av Väsbylånen Omar Eddahri och Niklas Maripuu skulle nu Vallentuna betvingas på bortaplan.

Om det var lagets fina form eller det faktum att vi slagit Vallentuna hemma med 7-2 som orsakade hybrisen låter jag vara osagt, men när Kabba Langley gav sig den på att han skulle spela ett passningsspel med svårighetsnivå Wesley Sneijder som mittback, ja då gick det inte helt bra. Vristbollarna susade åt höger, vänster, framåt och bakåt. Framför allt susade det rakt i gapet på tacksamma motståndarforwards. Hade inte Kabbas mittbackskollega, en viss Filip Terland, gjort en praktinsats hade det kunnat bli många bollar i baken på Vallentuna IP. Nu blev det istället snygga 3-0 framåt, efter två av Omar och ett av Belgien Bärs. Men Kabbas insats renderade både i hjärtklappning, överkorsad geting och finlandssvenskengelska utbrott från Paul.



4. Axel Sjöberg kommunicerar med målvakter

Denna usla prestation är i själva verket flera usla prestationer och sträckte sig över två matcher i rad, Köping borta och IFK Sundsvall hemma, hösten 2010. Axel Sjöberg hade överlag gjort en stark första säsong som senior och med sina två meter, hundra pannor och gigantiska skalle gjort mycket gott för Sollentuna United. Nu var det dock dags för en svacka, och svackan ledde till såna fatala missar att de kunde varit hämtat från Självmål & Tabbar med Hegerfors.

Nu ska väl erkännas att våra briljanta burväktare hade några klumpiga kroppar och oanvända stämband med i de här målet. Borta mot Köping var det Säll (Som inte hade sina finest moments överlag i den matchen) som tillsammans med Axel ställde till det.

Lång boll över vår backlinje. Axel springer bakåt och är ganska klart först på bollen. Bakifrån kommer Säll, och är också klart före Köpingspelaren på bollen. Axel verkar dock ha glömt bort att det finns en målvakt i laget, och Säll tycktes också glömt bort att det går att använda sin röst. Således blev det en frontalkrock, där den aningen tyngre (Dock bara marginellt vid den här tiden...) Axel mejade ner Säll och de två Unitedspelarna ramlade ihop i en hög av skor, benskydd och fräknar. Den häpna forwarden kunde glatt ta emot bollen och i stort sett gå in med bollen i mål. Klantar!

Axel nöjde sig dock inte med det. Säll fick ta konsekvenserna, och blev till nästa match bänkad för första gången på säsongen till förmån för Brille. Det visade sig också bli den sista. Axel och Säll hade kanske slutit ett hemligt avtal, för Axel gjorde det sannerligen inte lätt för Brille i buren.

Situationen var densamma. Lång boll över backlinjen, Axel löper felvänd. Denna gång satsar han på finess istället för brunk och styrka. Axel förlänger den studsande bollen med en elegant lobbnick, problemet är bara att Brille står några meter längre ut än vad Axel räknat med. Bollen i båge över Brille hur snyggt som helst, och den anstormande forwarden tackade och tog emot (Detta var kvitteringsmålet till 3-3. Sundsvalls tredje mål borta mot oss. Det var ungefär lika många som de gjorde totalt under säsongen.). Axel hade slagit till igen.

3. Christian Antonio avlossar stora kanonen på Goodison Park

När någon filmar våra matcher och vi får se dem i efterhand slås man ofta över hur oerhört långsamt det verkar gå. Jämförelsen mot en topp-producerad Premier League-match på TV är givetvis väldigt orättvis att dra, men ändå omöjlig att inte göra. Man minns sina egna bra aktioner i matchen som rena världsklassnummer. När man sedan ser det igen på TV så visar det sig vara en halvdan sidledsfint som avslutas med en intetsägande passning till högerbacken.

Föreställ er då vår glädje när vi, på Goodison Park, skulle möta Everton framför kameralinserna på riktiga filmkameror! På en riktig Premier League-arena! Låt gå att det var 40 istället för 40 000 åskådare på matchen, men ändå!

I mitten av första halvlek står Christian Antonio för ett av de individuellt absolut sämsta nummer en Sollentuna United-spelare någonsin presterat. Han blir framspelad till ett perfekt skottläge utanför Evertons straffområde. Christian, som lever lite på ryktet att vara en spelare med fruktat skott, tar i för kung och fosterland (Sverige? Eritrea? Montenegro?) och trycker till allt vad han kan. Bollen som avlossas från #14:s högerfot går till historien som det lösaste, det mesigaste, det töntigaste som en människa över tre års ålder någonsin har presterat. Vi försökte fast-forwarda skottet, men det var omöjligt. Ingen snabbspolning i världen lyckades få den lilla fjärten att gå fortare mot målet. Målvakten hade hunnit slänga sig åt ena hållet, resa sig, göra 50 armhävningar, ta en autograf av Limpan, hänga sig i ribban i knävecken och byta tröja med Säll innan han lugnt och fint tagit emot det genomusla skottet.

Så tack, tack så väldigt mycket Christian! Du har bevisat att vi inte är bra, till och med på en Premier League-arena är våra skott lösa, våra löpningar långsamma och vår teknik kass! Du har för alltid förstört våra drömmar!



2. Jens Åberg missar straff på utespelare


Strömsberg-Sollentuna United. Vår 2010. United leder i första halvlek med 1-0 efter ett distinkt vänsteravslut av Snake. Belgian Blue brunkar sig förbi Kabba och löper sig fri. Målvakten sätter brutalt stopp för Tompa T-Röd som den hårda vägen får stifta bekantskap med småstenen på Hedens ”gräsplan”.

Straff. Rött.

Fram kliver Jens Åberg. Kaptenen. Fanbäraren. Han, som hade varit i form och gjort mål mot Enköping. OCH Västerås. Skulle det nu bli mål för tredje matchen i rad. Oddsen kunde inte vara bättre. Strömsberg saknade inte bara en anständig fotbollsplan, de saknade även en reservmålvakt. Istället ställde man anfallsesset Björn Berglund i mål. Berglund, en fantastiskt duktig forward, var verkligen en usel målvakt. Riktigt, riktigt svag skulle det visa sig senare i matchen.

Åberg kliver fram, stämningen runt planen är ganska hätsk med ett hundratal högljudda åskådare med högafflarna i högsta hugg. Min ansats är stapplande, min bollträff icke-existerande och bollen skjuts löst och feminint utanför den högra stolpen. Som salt på såren läste dessutom Berglund straffen och hade med största sannolikhet räddat om fjollbollen hade gått på mål.

Istället för 2-0 och punkterad match tilläts Strömsberg vara kvar i matchen och kunde gå till pausvila med en positiv känsla. Straffsumparen själv blev utskrattad och fick höra både ett och två ”DIN J*VLA SOPA!” från de euforiska supportrarna.

I och med det blir #8 Åberg enda spelare med två topp-10-placeringar, vilket förmodligen utser honom till 2000-talets sämsta United-spelare?

1. Snake Enberg tar studenten och möter Sandviken dyngrak

Förstaplatsen på denna samling värdelösa prestationer går till en spelare som lyckats prestera lika uselt under matchens samtliga 90 minuter.

Vår/tidig sommar 2009. Sollentuna United-Sandviken på Sollentunavallen. Ett United som efter en trög vår matchen innan besegrat topplaget Frej på bortaplan med 2-1. Ett av målen i den matchen gjordes av den unge förstaårssenioren David Gustafsson, som även i övrigt firade triumfer med sin snabbhet på topp. Denna starka insats gav honom såklart en given plats även i startelvan mot Sandviken hos tillfällige huvudtränaren Börjesson.

Det var bara ett problem. Snake tog studenten samma dag, och tänkte varken stå över festande eller fotboll. Så efter champagnefrukost, ölsprutande studentflak och en alkoholflödande mottagning skulle den gode Snake starta för United och möta Sandviken hemma.

Han luktade som Källberg dagen efter på Finlandsfärjan. Spelade ungefär som om man hade slängt in en boll i Freddans hytt och bett honom trolla lite också...

Å herregud vad dålig han var! Det var missade mottagningar, felslagna passningar, långsamma dåligt tajmade passningar och mycket mer. Trots detta fick han, om inte mitt minne är fel, 90 minuter av Atilla på bänken. Matchen i sig var ingen höjdare heller för United, vi räddade 1-1 genom Omar som gjorde sitt första mål för klubben på passning från Stockholmsfotbollens eskortflicka, Niklas Karlsson.

Men det stora avtrycket lämnade alltså David Gustafsson, som i denna match stod för den absolut sämsta insatsen en spelare har gjort, och kanske någonsin kommer att göra i Sollentuna Uniteds tröja.



Bubblare: Filip Terlands första kvart borta mot Söderhamn 2009, Spånga-duons gemensamma bottennapp borta mot Sundsvall våren 2010, Jocke Kennes förlorade nickduell mot en dvärg borta mot Söderhamn 2009.

Många usla prestationer har alltså tagit plats i den vita tröjan, låt oss slippa sånt här under resten av säsongen 2011 nu!



Värdelöse #8