alltidUnited

Med halvdan hållning, tärd lever och tveksam lugna tog man för en och en halv vecka sedan de som alltid lika spännande stegen in i Vallens omklädningsrum efter sommaruppehållet. Även om man inledningsvis inte förstår att det varit sommarledigt (Säll och FT innehar de två första platserna innanför dörren, inte pigment i överflöd direkt...) så märker man att folk ser lite annorlunda ut än de gjorde några veckor tidigare.

Lilla DN är myggbiten, Jeppe extra skäggig och Folkesson fnissig efter en ”Alldeles fantastisk vecka i det vackra Italien”. Antonio hade pumpat rejält i solen och transformerats från eritrean till en invånare från någonstans i regionen Uganda-Kongo-Gabon. Snake sneglade avundsjukt. Trinidad & Tobagos stolthet Mike Allyn fortsatt med sin konsekventa neon-stil, med alla kläder i färger som får en att se über-solbränd ut.

En tuff höst ligger framför oss. Åtta i tabellen efter en kass start, stark uppryckning och en snöplig avslutning har placerat oss åtta poäng efter ledande Enköping. Ett rätt ordentligt hål. Samtidigt - tre kryss för dem och tre vinster för oss är det helt plötsligt två poäng. Känner mig rätt säker på att inget lag kommer att rensa rent, men ska vi ha något som helst att göra med toppen har vi inte råd med mycket tapp från och med nu.

En hel del fotboll skulle hinnas med under första veckan. Efter ett rungande unisont beslöt vi att köra det fysiska med bollar istället för utan. Kan vara därför som fysmonstret Åbergs (Sprang outröttligt från sida till sida på mittcirkeln) lag tog hem spelet som avslutade den första träningen. Eller, egentligen blev det faktiskt 0-0, men eftersom vi hade 2-1 i ryggen efter ett poänggivande keepball så kändes det onödigt att gå fram i onödan?

Träning nummer två blev än mer tävlingsinriktad, då den avslutades med en turnering mellan de fyra sexmannalagen (Vi är tillbaka i försäsongens Bosön-style nu, med 52 + 6 spelare varje träning). Sällan har ett träningspass fått en så värdig vinnare då det fenomenala laget innehållande Makolli, Åberg, Snake, BustadÖbergEnberg, E-Tuna David och Lill-Minttu Limpar. Tre raka segrar och raktigenom övertygande spel, speciellt i första matchen då Förtvivlade Folkessons lag blåstes av banan med komfortabla 4-1.

Mindre kul för egen blev då träningen efter, då turneringen hade utvecklats till ett championship mellan nio stycken tremannalag (Man han dock bara spela två matcher per lag. Dubbelmöten dessutom.). Folkesson fick sin revansch då han framgångsrikt lyckades dopa sin provspelande chilenska vänsterback att pilla upp fyra i rad i krysset på en sur och frustrerad undertecknad. Poäng till Chile, Folkesson och Afrim (Som bara red på framgångsvågen...)

Maskinen må vara lite trögstartad. Nu finns det några pass i benen och jag längtar enormt till första matchen mot Strömsberg på Vallens pornografiskt bra matta. Finns inte ett enda fel på hela gräsmattan, och det är en njutning att få spela fotboll på den.

Veckans citat:

”ERU dum!? Va ska ja göra me henne? Ja tar bara sjuor å uppåt!”

/ Leandro Poja Denis på frågan varför han inte slog till på tjejen som redan var långt gången på Sälls privatfest i Östertälje

Nöjer sig inte med vad som helst

#8