Sollentuna United är bäst i Stockholm




Sollentuna United - Långholmen FC 7-4 (4-3)

0-1 Straff
1-1 Doni
1-2
1-3
2-3 Snake
3-3 Demba
4-3 Snake
4-4
5-4 Snake
6-4 Folkesson
7-4 Omar (straff)


I en närmast osannolikt målrik match som svängde fler gånger än vad som borde vara möjligt slog Sollentuna United till slut tillbaka Långholmen i finalen av Stockholm Cup med 7-4 och tog därmed den första titeln i klubbens historia!

Kalle Anka Cup. BK Bacon. Division tusen.

Stockholm Cup får under säsongen höra både det ena och det andra. De första omgångarna är svåra. Man vet i ärlighetens namn inte om man vill gå vidare eller inte:

- Man spelar ALLTID i Hagsätra, Mälarhöjden eller Gubbängen klockan 20 en onsdagskväll när man ska upp och jobba dagen efter.

- Man spelar ALDRIG bra. Det går långsamt, det är krampaktigt, det är småtjurigt.

- Division 5-laget som man möter gör ALLTID sitt livs match. Efter att ha satt några straffar redan innan matchen fortsätter man spela som om ens liv hängde på det. Ofta gör man också det första målet i matchen, och deras halvpackade skara anhängare börjar direkt skräna om hur dåliga Sollentuna är.

Av någon anledning lyckades vi säsongen 2011 klara oss förbi samtliga speedbumps (Även om det krävdes självmål på övertid, straffläggningar och ett besök i Bro där planen omgavs av en vallgrav av gyttja) och var hastigt och lustigt i final, men möjlighet att bli historiska som spelarna som tog Sollentuna Uniteds första titel någonsin. Den första finalen sedan Sanktantiden för många, då vi än så länge inte lyckats gå hela vägen i Svenska cupen...



För motståndet skulle den brittiska Stockholmskolonin Långholmen stå för. Ett Långholmen som imponerat något oerhört dittills i Cupen, och slagit ut lag som Bollstanäs, Enskede och Råsunda. Ett Långholmen, lett av den gamle Unitedspelaren Billy Harkness, som såg matchen som "den största i klubbens historia" och inte direkt tänkte ligga på latsidan. Matchen streamades till bleka, rödhåriga, alkoholiserade britter världen över, och på plats på Grimsta hade man en stark klack, både till röststyrka och antal.

Inte läge att ligga på latsidan alltså. Även om de flesta i laget äger minst ett par bra och hyfsat dyra (Sälls Umbro undantaget) fotbollsskor så skulle det inte räcka att ställa ut dem på Grimstas konstgräsmatta.

Startelvan hade några mindre justeringar sedan 0-5 i baken mot Enköping. Ut gick Wiström, Eyüp och Trimi - in kom Folkesson, Demba och Omar. Alltså ställde vi upp med.

1. Säll
2. Terland
5. Folkesson
7. Makolli
8. Åberg
9. Gustafsson
10. Badjelan
14. Antonio
17. Jagne
25. Afrim
83. Eddahri

Bänk:
Gabbe, Jeppe, Trimi, Eyüp, Wiström


Innan avspark skulle Långholmen i egenskap av division 4-lag få slå två stycken straffar mot Säll. Engelsmän och straffar, tänkte jag innan matchen. Vad rätt jag visade mig få. Trots sitt excellenta straffacit innan finalen - man skröt i lokaltidningen om att man inte missat en straff på vägen mot finalen - drabbades Långholmenspelarna av det som alla engelsmän drabbas av. Usla straffnerver.

Precis som Martin Mutumba twittrar hade "somebody kastat öga" på Långholmenspelarna. Tyvärr hade de kastat ögonen på sig själva. Har man aldrig missat en straff - börja inte prata om att ni inte missat! Det håller aldrig. Hur som helst så misslyckades den vänsterfotade innermittfältaren (Vilket inte verkar vara en bra kombination när det kommer till straffar) som slog den första att överlista Säll, som räddar enkelt. Däremot behöll forwarden Sammba Sowe kylan och satte sin otagbart. 0-1.

Matchen sätter högsta fart från första stund. Åt båda håll. Vi märker direkt att samtliga offensivspelare får stora övertag mot en trög motståndarbacklinje. Men samtidigt går det fort åt andra hållet också. Långholmen spelar: upp på target - släpp tillbaka - igenom i djupet. Riktigt pigg start av britterna.

Blir ändå vi som gör första målet. Snake (tror jag) kapas utanför straffområdet. Fripark. "Frisparksspecialisten" (som vi inte sett så mycket av ännu) Doni skruvar bestämt in bollen vid målvaktens högra stolpe. Snyggt! 1-1.

Långholmens replik kommer snabbt. Och snyggt. Och hårt.

De krigar fram en hörna. Hörnan slungas in med en oerhörd kraft och kommer perfekt mellan distanserade Folkessons och Åbergs ytor. Där kommer en liten jävel och skarvnickar bollen med oerhörd kraft i mål via ribbkrysset. Pang! 1-2.

Momentum Långholmen. Fortsätter att pumpa bollar. Krigar. Mår bra. Sollentuna United hotar framåt, visst, men känns ihåliga och dåligt synkade. Vi får inte igång något riktigt passningsspel, det går för långsamt. Som ett brev på posten vänder en Långholmen forward bort sin motståndare efter ett inkast och skickar iväg en projektil som tar fart i vinden och ställer en kanske lite felplacerad Säll. Bollen susar in i nättaket. Fuck. 1-3.

Dags att vakna? Det gör vi också. Långholmen får svårare och svårare att orka med, och spelet förflyttas alltmer till offensiv planhalva. Efter några missade halvchanser sätter Omar upp David i djupet med en fantastisk passning och Snake gör inga misstag från nära håll utan smäller in 2-3 (Detta var hans första mål efter 31 missade målchanser i rad de senaste matcherna).

Fortsatt dominans av United. I efterspelet av en fast situation lyrar Doni in en hög boll bakom backlinjen. En modig Badji går in och hinner före målvakten och petar bollen i sidled till Demba, som till allas förvåning faktiskt sätter bollen i ett öppet mål för ovanlighetens skull! 3-3.

När sedan Snake bjuder på briljans i offensivt straffområde och kliniskt hamrar in 4-3 känns det väl som att det borde vara klart? Halvtid.

Stekhet Snake

Vårt halvtidssnack om att försöka öka bollinnehavet och styra matchbilden mer kontrollerat går väl i ärlighetens namn, sådär. Det var helt enkelt inte en sån kväll. Den här kvällen tillhörde bollerövringarna, spelvändningarna och Hawaiifotbollen. Vi saknade dimensionen där vi spelar upp på forwards, får tillbaka till mittfältet och kan hålla boll därifrån. Nu ville vi framåt för snabbt, vi spelade med för små marginaler och vi höll inte riktigt ihop laget som vi brukar.

Släkten är värst. Alltid. Långholmen kvitterar efter att Billy dribblat sig förbi på högersidan och spelat in en hård boll längs marken som passerar så många spelare att man blir mörkrädd. Den enda spelaren som bollen inte går framför, bakom eller mellan benen på är Långholmens forward som tackar och sätter bollen i öppet mål. 4-4.

Torsk för Billy, men en snygg assist till 4-4

Shit! Vi blir inte av med dem! Även fast vi nu för spelet ordentligt känns det alltid oroväckande farligt när Långholmens forwards sätts i spel. Tur att det blir ännu farligare när våra forwards, framför allt Snake, sätts i spel. David gör även 5-4 med ett riktigt då han visar på en kombination av styrka och snabbhet innan han sätter bollen i nät med ett högt skott som dyker över målvakten och in i mål.

Klart nu? Nejdå. Efter ett par missade chanser för oss får Långholmen straff, efter att bollen studsat upp på Folkessons hand. Sammba Sowe visade dock upp de brittiska influenserna och drog bollen över vänstra krysset den här gången.

Så istället tar Folkesson revansch och gör sitt tredje mål för säsongen. Precis som de övriga två nätar mannen som inte kan skjuta på ett långskott. Målvakten är kanske inte hundraprocentig på denna, men det är ändå ett rejält drag i skottet från 25-30 meter som går via målvaktens fingertoppar, ribban och in. Härligt! 6-4.

Minuter senare missar Långholmen en straff till, efter att Afrim hakat i en forward. Säll räddar återigen.

Nu orkar inte Långholmen mer. Några frejdiga inhoppare ägnar sista 10 åt att visa hur britter går in i närkamper, fansen har kul med linjedomaren, men man orkar inte skapa något mer framåt. Istället blir Demba råkapad i offensivt straffområde och Omar hånar in en straff till 7-4.



Vi vinner med 7-4. Osannolika siffror. Buckla, medaljer och prispengar till Sollentuna United. Heder till Långholmen för en riktigt bra genomförd match, vi fick verkligen slita för segern. Vi skulle kunna gjort en bättre match, men WTF? Vi gör 7 mål och vinner finalen. Jag väljer att vara glad istället. Bra att få igång Snake Enberg inför derbyt, han var riktigt bra. Tror Rotan får satsa på att knocka honom medvetslös som man gjorde senast.


Alla bilder är från eminente Micke Thorstenssons kamera!

Nu festar vi stenhårt fredag/lördag och ställer ut skorna mot Rotan på söndag. Det räcker mot dem.

#8


Kommentarer
Postat av: 13

Jag orkade inte läsa hela inlägget, men stort plus för filmen med fyllona som förföljer linjedomaren. Linjemän får generellt aldelles för lite skit - de tillhör ju ändå samhällets ABSOLUTA bottenskikt, för att citera Filip&Fredrik.

2011-09-30 @ 12:29:45

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0